Konferenspanelens uttalande

Forskning visar även att orsakssambandet går i andra riktningen; att en låg självkänsla och att utagerande beteenden ökar risken för att barnet ska prestera sämre i skolan. Det finns belägg för att en ond cirkel av psykisk ohälsa och dåliga skolprestationer ofta följer barnet från tidiga skolår och upp i ungdomsåren.
 
Mycket tyder på att barnets läsförmåga är central. Forskning som presenterades under konferensen tyder på att en förskola av hög pedagogisk kvalité kan förbättra barnets läsförmåga och matematiska färdigheter. Vistelsen i förskolan har effekt upp i ungdomsåren. Enligt studien var en högkvalitativ förskola är speciellt viktigt för barn från mindre resursstarka hem. Mer forskning krävs dock för att belägga detta.
 
Betydelsen av lässvårigheter för barnens skolresultat, talar för att stöd till förbättrad läsning kan vara av stor betydelse. Studier av hur skolan kan stödja läsutvecklingen, utan att samtidigt stigmatisera barnen, är angelägna.
 
Hos äldre barn är sambandet mellan en svag prestation och psykisk ohälsa starkare hos flickor.
 
Svenska skolbarn presterar sedan början av 1990-talet allt sämre i alla de nationella jämförelser som har genomförts. Frågan är varför? Sedan 1990-talet har kommunaliseringen, skolvalsreformen och friskolereformen lett till en genomgripande förändringar av svenska skolan. Samtidigt har till exempel "eget arbete" blivit allt vanligare i klassrummen. Hur förändringar har påverkat barnens lärande och psykiska hälsa, vet vi väldigt lite om. Det avgörande för barnens framtid att vi tar reda hur vi kan förbättra deras situation i skolan.