Hur mår barn och ungdomar i Sverige?

I en rapport skriven av Linda Beckman och Curt Hagquist vid Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa tar författarna sin utgångspunkt i en till synes generell uppfattning om att barn och unga mår allt sämre psykiskt. Här presenteras och beskrivs den bild som förmedlas av ohälsan och hur förändringen över tid sett ut. Tre samhälliga aktörer; Riksdag, regering och de myndigheter som arbetar med dessa frågor, dagspress och forskning analyseras utifrån deras ställningstagande till barns och ungdomars psykiska hälsa med avseende på trender, sociodemografiska samt regionala skillnader, och vilka källor detta kommer ifrån.

Underlaget till analysen med avseende på den mediala bilden har samlats in genom en systematisk genomgång av tidningsartiklar från åren 1988 till 2008 via två elektroniska databaser. Den officiella bilden har beskrivits utifrån olika dokument från myndigheter. För att få underlag till forskningen har vetenskapligt publicerade artiklar, epidemiologiska studier och så kallad "grå litteratur" använts.

Resultatet visar att överensstämmelsen mellan den officiella bilden, mediebilden och bilden från forskningen är påfallande stor, men att bilderna är långt ifrån identiska. Källorna som används visar sig återkomma och tenderar att cirkulera runt bland aktörerna. Resultatet visade också att flickor och unga kvinnor var de grupper som belyses mest, oavsett år. Etnicitet och regionala skillnader diskuteras i princip inte över huvud taget.  

Underlaget från forskningen har visat sig vara mycket tunt och det råder brist på epidemiologiska data. Dock pekar mycket på att svenska ungdomar i det stora hela mår bra men att självupplevd stress och psykisk ohälsa blivit vanligare särskilt bland flickor och unga kvinnor. Det är viktigt att reflektera över begrepp och uttryck i mätningar som jämförs över ett 20-års perspektiv - hur tidsbundna är dessa och överensstämmer innebörden, över en tidslinje på tjugo år?

Vare sig medias bilder eller de officiella bilderna kan påstås vara fabricerade konstruktioner, utan baseras mer eller mindre på rapporter som forskare och utredare publicerat. Omvänt kan sägas att den officiella bilden och mediebilden också kan antas spegla det som inte publicerats liksom de svarta hålen i forskningen.