Bakgrund

Den statliga barnpsykiatrikommittén uppmärksammade larmrapporterna om ökande psykisk ohälsa bland unga, men konstaterade att det epidemiologiska underlaget var otillräckligt för att kunna avgöra om det skett en ökning av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar: "Allvarliga oklarheter råder också ifråga om utvecklingen över tid i Sverige. Ökar dessa problem? Förändras de?" (SOU, 1997). Kommittén ställde sig bakom ett förslag från Socialstyrelsen om nationella och återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa (SOU, 1998).  

Publiceringen av rapporter om ökande psykisk ohälsa bland unga fortsatte även efter det att 1990-talskrisen klingat av, även under 2000-talet när samhällsekonomin återhämtat sig.  Av resultaten från en enkätundersökning 2002 bland skolsköterskor, skolpsykologer och skolkuratorer framkom att "Mer än 90 procent av dem som hade uppfattning om elevernas hälsotillstånd ansåg att elevernas psykiska hälsotillstånd är sämre nu än för tio år sedan" Barnombudsmannen m fl, 2003). I utredningen om ungdomars stress och psykiska ohälsa dras också slutsatsen att psykisk ohälsa blivit vanligare bland unga (SOU, 2006).

Studier publicerade under de senaste åren pekar på vikten av köns- och åldersspecifika trendanalyser.  Resultat från studien Ung i Värmland för perioden 1988 — 2005 tyder dels på en ökning av psykosomatiska besvär bland både pojkar och flickor i årskurs 9, dels på att trenderna är delvis könsspecifika (Hagquist, 2009). Medan de psykosomatiska besvären bland pojkar ökade mest under 1990-talets krisår, skedde bland flickorna de största ökningarna från slutet av 1990-talet.

Svenska data från den europeiska WHO-undersökningen om hälsovanor bland skolbarn i årskurs 5, 7 och 9 tyder på att psykiska besvär ökat under perioden 1985-2005 bland äldre ungdomar (framförallt flickor) men inte bland yngre ungdomar (Hagquist, 2010).  Omfattande pilotstudier genomfördes under 2003 och 2004 av Socialstyrelsen på uppdrag från regeringen och med syfte att förbereda nationella mätningar (Hagquist, 2005).

Först tio år efter det att Socialstyrelsen första gången föreslagit nationella och återkommande mätningar beslutade riksdagen 2008 om att nationella mätningar av barns och ungas psykiska hälsa skulle genomföras (Prop 2007/08). Hösten 2009 deltog 172 298 elever i årskurserna 6 och 9 i den av riksdagen beslutade nationella undersökningen, med ett deltagande på 86 procent i årskurs 6 och 80 procent i årskurs 9 (SCB, 2010).

Undersökningen baserades på det förslag som Socialstyrelsen 2005 lämnade till regeringen och inkluderade frågor om psykiska och psykosomatiska besvär liksom om hälsorelaterad livskvalitet. Resultaten kommer att presenteras på kommunnivå och ge en bild av den psykiska hälsans regionala och lokala fördelning hösten 2009.

Något beslut om att vid senare tillfällen återupprepa den nationella mätningen finns inte. Enligt riksdagsbeslutet 2008 överlämnas ansvaret för uppföljande mätningar på de enskilda kommunerna.

Referenser
Barnombudsmannen, Sveriges Psykologförbund, Akademikerförbundet SSR & Vårdförbundet (2003). Elevhälsa. Rapport från enkätundersökning maj 2002 bland skolsköterskor, skolpsykologer och skolkuratorer.
Hagquist C (2005). Mätning av barns och ungdomars psykiska hälsa — förslag till nationella och återkommande undersökningar. Stockholm, Socialstyrelsen.
Hagquist C (2009). Psychosomatic health problems among adolescents in Sweden — are the time trends gender-related? European Journal of Public Health 2009; 19: 331—336
Hagquist C (2010). Discrepant trends in mental health complaints among younger and older adolescents in Sweden — an analysis of WHO-data 1985-2005. Journal of Adolescent Health. (in press).
Landstingsförbundet (1994). Barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Enkätsammanställning.
Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik Prop.2007/08:110.
Statens Offentliga Utredningar (1997). Röster om barns och ungdomars psykiska hälsa. Delbetänkande av Barnpsykiatrikommittén, SOU 1997:8. Stockholm, Fritzes.
Statens Offentliga Utredningar (1998). Det gäller livet. Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem. Slutbetänkande av Barnpsykiatrikommittén, SOU 1998:31. Stockholm, Fritzes.
Statens Offentliga Utredningar (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder. SOU 2006:77.
Statistiska Centralbyrån (2010). Teknisk rapport. Ungas psykiska hälsa 2009
Vårdförbundet SHSTF & Lärarförbundet (1994). Pressmeddelande 8 juni 1994.